Artskydd

Vår region och fågelarter

I Västernorrland finns omkring 185–190 häckande fågelarter, inklusive de som häckar mer sällan såsom brunand, lundsångare och kungsfiskare.

För att prioritera vilka arter vi i första hand ska lägga våra ideella krafter på använder vi två viktiga verktyg:

EU:s fågeldirektiv
Den svenska rödlistan (2020)

Tillsammans pekar dessa ut en stor andel av fåglarna som hotade eller nära hotade inom EU.

Artskyddsförordningen

Enligt artskyddsförordningen är alla vilda fåglar fridlysta. Det innebär att man inte får:

Döda, skada eller fånga fåglar
Störa fåglar i deras naturliga miljö
Skada eller förstöra fortplantningsområden och viloplatser

För att detta ska vara rimligt i praktiken, särskilt för de areella näringarna, finns vissa undantag där avsiktligt dödande accepteras även om det lokalt eller nationellt kan påverka populationen negativt.

Fåglar som är särskilt skyddsvärda inom EU listas i fågeldirektivets bilaga 1. Dessa arter har ett starkt juridiskt skydd. I Västernorrland finns omkring 40 arter upptagna i bilaga 1, exempelvis havsörn, blå kärrhök och gråspett.

Rödlistan

Den svenska rödlistan uppdateras vart femte år. Den senaste publicerade versionen är från 2020.

I Västernorrland finns ca 49 häckande arter som är rödlistade, varav 16 bedöms som hotade (VU, EN eller CR). Exempel på hotade arter i vår region är berguv, brunand, ejder, ortolansparv, rosenfink, tornseglare och videsparv.

Att en art hamnar på rödlistan betyder inte automatiskt att den får särskilt skydd enligt lag, men listan används ofta av myndigheter som underlag vid naturvårdsprioriteringar. Ofta vägs både EU:s fågeldirektiv och rödlistan in vid beslut.

Jakt

Alla vilda fåglar är fredade enligt jaktlagen (SFS 1987:259) och jaktförordningen (SFS 1987:905). Undantag finns för vissa möjligheter till skyddsjakt och för att det under särskilda tider på året råder jakttid för ett antal arter.